blommorochstygn

Jag längtar ut i trädgården. Jag har rivit upp mitt s.k. stenparti, tagit reda på växterna och grävt bort mycket av jorden. Det har jag gjort i de korta luckorna mellan skurarna, men idag är det så himla kallt också så jag får vara inne.
Jag tänker kärra tillbaka jord + gödsel + barkmull till rabatten för att sedan sätta blommor men mest kryddor där. Framkanten har jag fått hjälp av L. att bygga med ganska stora stenar, så det blir en upphöjd bädd Den ligger i söderläge så sol kommer växterna att få (bara den skiner). I sidan av den här rabatten står resterna av en ganska stor en. Nu har den inte ett barr men många slingor av en klematis. Eftersom klematisen är en Summersnow så förväntar jag mig blommande stammar ovanför de andra växterna. Hoppas det blir bra.
P.S. De 100 tulpanerna i växthuset har börjat blomma och rådjuren kommer inte åt dem. Bild kommer senare.
Berit

Jag tänkte bara visa två olika sorters hassel. Först den som alla tror heter "Trollhassel". Det är den med vriden stam. Men det är inte rätt. Den heter "ORMHASSEL" och hos mig ser den ut så här när jag har klippt fram stammen ordentligt.

  Det roliga med den är stammarna f.ö. är den bara grön. "TROLLHASSELN" är trevlig på annat sätt. Nu på våren blommar den på bar kvist och är underbar att se på. Vi har fått en gul av Kina o Antti, och i dag ser den ut så här.   Det finns röda också.   Berit. 

Förr hade vi en massa rådjur i trädgården. Nu verkar de ha försvunnit, men fortfarande tycker jag att det är säkrast att ha tulpanerna bakom glas. I höstas satte jag ner 100 tulpanlökar i växthuset och så läste jag om att ha tulpaner och annat i stora krukor, täckta ute under vintern. Jag satte i många krukor, ställde invid en vägg, men inte under tak, täckte med löv och granris.
Nu, i mars tittade jag till dem och blev jätteglad över vad jag såg. De hade kommit lika långt som kompisarna i växthuset, om inte längre. De var bara lite blekare. Nu står alla krukor i växthuset för att de ska skynda på. Kanske har vi blommande tulpaner till påsk. Så här ser rabatten och krukorna ut i dag den 25 mars.



                                                           

Jag lovar att visa dem när de blommar.   Berit

Man måste ju ha något hängande vid infarten i G. Det har varit blommor och kransar och så kom jag på idén att göra en krans som varar väldigt länge. Själva kransen gjorde jag av vildvinsrankor. Så knöt jag ihop fina, gärna glänsande, knappar med persiennsnöre. Sedan var det bara att knyta fast i kransen och hänga upp. Håller jättebra. 
   En gammal fågelbur utan botten ska bli spalje för en klematis. Få se hur det går när det börjar växa.
    Aran har jag huggit ur en träklamp och målat. En färgklick! Berit

Det är roligt att pryda trädgården och samtidigt få utlopp för lite kreativitet. jag tycker om att jobba med täljkniv och brukar samla på mig "konstiga" grenar, störar och pinnar. Så skrapar jag ren dem, täljer lite och blir det något som man tycker om så kan man ju måla dem.         Här flyger min DRAKE i det gamla äppelträdet i G.

  Och här är SVANEN. Lite svårt att se varför den heter så.  Berit

Jag lämnade in mitt löv den 14 feb. Spännande.          Så blev det. Jag är nöjd.
Men så har jag bara en massa stickningar på gång. MÅSTE BRODERA!!!  En liten gammal kudde behöver ett omslag. Leta filt! Yllebroderi ska det bli. Vilket motiv? Vet ej! Då kom jag på den eminenta idén att be Leif rita en form till mig. Inte många detaljer men annars hur han ville. Den blev svår. Han hade tänkt på en valross eller säl förstod jag och jag försökte i de banorna med flera stycken på alla möjliga sätt. Det är bra att det är så lätt att klippa bort det man sytt, för det gjorde jag flera gånger. Men nu har jag kommit igång och jag har vissa aningar om hur fortsättningen ska bli. Så här ser den ut idag   Den ska heta FÅGEL BLÅ!  Berit

Nu börjar det leva upp igen. Det är vecka 9 och vi har passerat den magiska vecka 5. Det är då allt börjar. MAN SÅR PELARGONER. Det gjorde jag. Tre sorter: Kaspadpelargon, Cardinal orbit (röd) och Orange Appeal.
Idag ser sådde ut så här.     18 frön har tagit sig.    Det finns ingen ljuvligare planta än ett nyss grott pelargonfrö som fått sina riktiga små blad.


På tal om pelargoner så är det ju dags att plantera om. De som stått i trädgården här hemma blev omsatta i lördags. Hela vintern har de stått i datarummet. Där är ingen direkt värme och jag har gett dem vatten genom att bara spola igenom jorden ungefär varannan vecka. Det har gått bra. Av 19 st är det bara en som jag kastat bort. Nu står det tillsammans med småplantorna under växtbelysning och jag hoppas att de ska må fortsatt bra. Nu återstår en mängd att sätta om i G.
Berit

Ibland måste man kliippa av dem!!  Berit

Det är en förening där jag, Birgitta och Ingrid har varit med i nästan 10 år. Möte oftast en gång i månaden då det oftast är mycket lärorika föreläsningar. Oj vad jag har lärt mig där. Inte visste jag hur viktigt det är med grus i jorden. Inte visste jag om alla speciella arter som är roliga att försöka odla. Inte visste jag hur man lyckades med att så perenner. Förutom detta så är det trevligt att träffa alla trädgårdsälskare särskilt på våra växtmarknader. Då kan man verkligen hitta plantor på "konstiga" växter, som inte finns i plantskolan, till mycket rimliga priser. Så kan man vara med och sälja själv. Jag har varit med i Hågelby två gånger. En gick det bra, en inte.Det är massor av jobb att få till plantorna. Man planterar om gång på gång och vattnar och står i.
Varje år samlar man som medlem frön som man skickar in till en "frögrupp". De gör ett enormt arbete med att portionera ut fröna i lämpliga mängder. Sedan sammanställs detta till en frölista som alla medlemmar får i januari. Så kan man beställa det man vill ha och priset är så lågt att det inte gör något om man inte lyckas med alla. Sista mötet i december får vi en genomgång av Britt då hon talar om vad hon tycker är riktigt odlingsvärt. Jag brukar gå efter hennes rekommendationer. Tyvärr är det inte så väldigt många som samlar frön, men det har man löst med att köpa in en del frön.
Jag fick mina beställda frön för någon vecka sedan och i förra veckan tog jag mig i kragen och sådde. Man tror ju inte att det är sant att ,man ska göra det nu i jan-feb. Men så är det. Så här gör man. Fyll krukor med såjord. Jag tar fyrkantiga ganska stora. Ställ dem i vatten så jorden suger till sig. Så fröna, en sort i varje kruka. Kom ihåg att skriva skyltar så du vet vad det är. Jag ställer krukorna i en brödback så att de inte kommer direkt på marken när de kommer ut. Låt sådden stå inne några dagar och sedan sätter du ut den i snö och kyla. Ställ den så att ev vatten kan rinna av. Jag ställer den på uteplatsens trägolv. Lägg över fiberduk och ös på snö. Sedan är det jättespännande att se vilka som gror när det blivit varmt. Försök!!!!       Berit  

Egentligen är det ju just nu det har blivit vinter. Februari 2012 har ju verkligen varit kall. I G idag är det bara 6 minus, men det blåser. I natt var det ungefär 20. Jag tycker vintern har varit bra hittills med nästan ingen snö och runt 0. Ett tag tyckte jag att jag inte skulle komma att ha lust med växter och trädgård, men så kommer ljuset efter nyår och vips är lusten där.
Helt plötsligt upptäckte jag att det var vecka 5 och jag hade inte ens pelargonfrön att så. Vecka 5 har många år varit helig för mig. Då sår man pelargoner och då är våren igång. Impecta finns ju så det var bara att bänka sig vid datorn och beställa. Jag tycker visserligen att det är lite omständigt att beställa från dem för man får knappa fram och tillbaka hela tiden, men jag gjorde det i alla fall.
I dag har jag angripit pelargonerna här i G. Klippt ner och tagit skott. Det blev ungefär 30 st, men alla går ju inte till. Förr satte jag skotten i vatten för att få rötter, men förra året satte jag direkt i såjord. Här får de ju stå ganska svalt och torkar inte så fort så det gick ganska bra.Hoppas det gör det i år också.
Berit 

Tidigt i höstas såg jag i tidningen att det skulle bli en utställnin med anledning av Hemslöjdens 100-årsjubileum. Det skulle göras löv, som skulle sättas ihop till träd och ställas ut på Liljevalchs i sommar. Löven skulle göras runt om i landet, 2000 st, och jag anmälde mitt intresse direkt. Jag trodde aldrig att jag skulle få göra ett men blev jätteglad när jag fick ett mail att jag var välkommen att hämta mallen en dag i oktober, tror jag.
Jag hade ingen uppfattning om hur stort det skulle vara och blev ganska förvånad när det var nästan 1 m långt och en knapp halvmeter brett.
Man fick göra i vilket material man ville men man måste hålla sig till mallens ytterkanter och fastsättningsanordningen måste vara OK.
Gör det så det är typiskt för dig sa man. och jag tänkte. Vad är jag? Lapptäcken, broderier, stickning, lite virkning och helst något som är lite tredimensionnell. Och så gick huvudet igång. Samla material först. Tur att jag har så mycket prylar. Och så bestämde jag mig för att botten skulle var i lapptäcksteknik. Det skulle vara en höstsida och en vårsida, för mallen är gjord av tjock plywood så det måste vara en sida åt var håll.
Jag började med hösten med färger i lila, rött och brunt. Sedan tänkte jag efter vad som kunde var typiskt på hösten och då blev det spindlar , bruna löv och myror. I dag har jag satt fast sidorna på mallen. Höstsidan blev så här.

                    forts.

När Leif fyllde år så var alla här. Många var vi      
Så trevligt att alla träffas. Livligt blir det och
Jasper blir trött

Berit

Jag har i hela mitt liv varit rädd för hästar. Möter jag en i skogen så ställer jag mig bakom ett träd. Men jag har aldrig hindrat någon från att rida. Jag och Anders satt troget i stallet i Södertälje varje vecka när Kina red. Men vi satt på läktaren.
När så Kina och Vera kom hem från england med Cooper så blev ju han som ett husdjur som man kanske skulle kunna lära känna på ett annat sätt än de man möter i skogen. Jag vågade klappa honom både på huvudet och kroppen, men jag ajtade mig för bakdelen. Den är farlig!!!!
Och då sa jag att jag skulle våga sitta på Cooper innan jag dog.
På julafton i år bestämde vi att åka till Cooper på juldagen och då sa jag likadant igen. Kina replikerade med att det var bäst att jag skyndade mig, inte att dö, imnan Cooper dör för han är rätt gammal (och lugn).
Jag funderade och tänkte att det vore väl inte så farigt att bara sitta på honom. Och vi åkte till stallet.
Där sa någon som hade boxen bredvid: Är det du som ska rida?  Vera hade sagt att jag skulle. OK då!
De klädde på honom och ledde ut honom. Sen kom kruxet. Man skulle upp.
 Jag hamnade bakom sadeln och där var det varmt och skönt. Cooper stod stilla. forts.följer

                                                 

Växthuset                                           Uteplatsen hemma                              Granen i Glindran

I år var det viktigare än någonsin att pynta med ljus eftersom det inte finns en snögnutta. Men det är svårt att få belysningen att komma till sin rätt på bild. Åtminstone om Berit håller i kameran.

   Anders slips.