VÄXTHUSET

Nu har jag haft växthus i många år. Det första var litet. Det finns hos Birgitta nu. Hon köpte det av mig när jag köpte ett större. Det jag har nu har en stomme av trä som är brunbetsad. Det är tio kv.meter så man kan ha bord och stolar där inne. Skönt att fika där när det blåser. Golvet har Leif lagt med marktegel och en rabatt gjorde vi längs ena långsidan så där kan jag plantera direkt i jorden. Den första växten som fick bo där var vinrankan, som hade stått i det lilla. Oj vad den växer. I år fick vi mer än elva kilo druvor, som blev jättegod juice.
 
Men så drog jag på mig många växter som behöver förvaras frostfritt under vinter. Då satte vi upp ett litet tunnelväxthus inne i det stora. Det var ganska rangligt och tog stor plats. Det var svårt att kunna sköta växterna i det. Då hittade jag ett litet med plast över en metallstomme i samma form som det stora. Det har jag haft stor glädje av. Både att förvara i på vintern med frostvakt i och att använda till sådd och plantor. 

Det har stått många år och började bli fult så när Rusta annonserade ett nästan likadant på rea köpte jag ett för att byta ut. Men det är svårt att kasta. Leif fick mig att inse att man kan ha två små i det stora. Sagt och gjort. Jag behövde mera vinterplats för t.ex. min Nerium är så stor att vi inte kan flytta med den till G. Nu har jag tre växthus i varandra och det går bra att sköta om växterna. Så här ser det ut nu.
 
 
                                        

Vi har klätt in båda med bubbelplast och så får de frostvakt. Om det nu behövs i vårt sllt varmare klimat.
 
    Berit. nov. 2020
 

Häcken ( forts)

Ja nu ska vi se om det går bättre. Så här såg det ut med pilgrenarna ovanpå häckresterna.
 
  
En del trodde att vi hade gjort ett staket, en del undrade vad det var. Själv tyckte jag att det blev ganska snyggt. Hade gärna haft det kvar men det var ju omöjligt för häcken skulle ju förhoppningsvis växa ut igen. Jag var så förvånad att grenarna fick ligga kvar. Bara en gång var det någon som testat sina krafter och lagt ner två stycken. Men inte förstört något. Det var rätt så spännande att se om det skulle komma något grönt. Det var torrt men rötterna var ju gamla och förmodligen långt ner i jorden. Mycket riktigt det började komma små gröna knoppar efter flera veckor. De växte på sig och jag måste börja lyfta bort pilgrenarna en efter en och till sist försvann den sista. Nu gällde det att klippa och klippa så att den höll en jämn höjd och en vettig bredd. Så här såg den ut när det närmade sig hösten. Spännande att se hur den ser ut nästa vår.
 
                                    



Amerikansk hagtorn höll vad den lovade. Vi satte den för att hålla en del mopeder ute från gräsmattan. När jag sa hurdan häck vi ville ha tyckte man hos trädgårdsmästaren att vi skulle ta den här för " den kör man inte igenom med bil"
 
Och det stämde.
Berit
 

Häcken

När det började bli vår 2020 så kom ju Coronan. Tack och lov så har vi en trädgård och vi hade projekt. Det största var att vår hagtornshäck, som är ung 40 år gammal hade svällt över alla bredder. Hög, gles och för bred. Leif kämpade varje år med att försöka dra in den på bredden men det var mycket som skulle bort.
 
 
 
Vad göra? Jo ta ner den till 20 - 30 cm rådde Karolina oss. Precis vad jag tyckte. Leif var lite tveksam. Sagt och gjort. 


 
Det var motorsåg som gällde. Leif skar ut tårtbitar ( stora) ur häcken. Som ni kanske vet har Amerikansk hagtorn många lång taggar. Det gick inte att dela på kvistarna utan man måste göra så. Gräsmattan var full av dessa bitar. Alla som gick förbi stannade och funderade vad vi gjorde. Det här var ju i början av Covid så alla var pratsamma. Utomhus kunde man ju prata.
Sen måste man ju få iväg hela härligheten. Ett hyrt släp med höga kanter. Fyra turer till sopen och så var vi av med häcken. Sedan var det bara att vänta och se om det skulle hända något. För att Jasper skulle förstå att det fortfarande var häck lade jag grenar från pilen ovanpå. Det renderade många frågor från förbipasserande. 

 
Hur gick det då? Fortsättning följer. Måste lära mig att få bilden rättvänd. Vi ses. 
  
Berit
 

Nu prövar jag paddan


 
 Jag måste försöka använda paddan när jag bloggar. Datorn är uppdaterad på någoot vis så jag kan inte överföra bilderna som jag tar med mobilen. Det är lättare att skriva på datorn men man kanske kan lära sig använda båda händerna här också. 
Idag är det den andra november 2020. Vi kom hem från Glindran igårkväll. Brukar inte åka på kvällen numera när det blir mörkt men vi måste för Leif ska med bilen till verkstaden för att få vinterdäck. Jag föreslog vattendäck i stället. Det var jobbigt att köra igår. Mycket trafik, mörkt och regnigt. Jag fick träna mörkerkörning på obelyst mindre väg. Lite jobbigt att blända på och av mendet gick bra. Tog lite längre tid bara. Behöver vara ute i trädgården lite men vet inte om jag vill idag. Får nog bli att jag gör färdig en stickning som ska bli julklapp så jag talar inte om vad det är. Brukar lyssna på podd när jag stickar. Ganska trevligt. Just nu plöjer jag sommarprgrammen. 
Ska försöka skriva mera om det som bloggen aka handla om få se om det fungerar. Till dess. 
Hej Berit
 

RSS 2.0